Hyfs och vett
Det finns flera olika moralsystem
Kartläggningen av våra moraliska intuitioner är ett hett forskningsområde men egentligen är det inget nytt, vi upptäcker bara det vi alltid gjort och känt. Mycket känner vi igen som ”rättsmedvetande” och ”samvete”. Naturligtvis drivs vi också av rent egoistiska böjelser. Men viktigast tycks ändå vara att moral faktiskt ingår i den mänskliga naturen. Föreställningen om en total moralisk relativism, om en moral enbart baserad på sociala kontrakt, verkar inte stämma. Detta innebär både möjligheter och begränsningar. Till det positiva hör att våra moralsystem kan restituera sig även efter de värsta moraliska katastrofer. Till det negativa hör att mindre ändamålsenliga delar, t ex främlingsfientlighet, inte låter sig tvättas bort lika lätt som vi kanske trott.
Den moraliska intuitionen är oberoende av religion, ateister har den likaväl som troende, det gäller inte minst känslor som empati och känsla för rättvisa. Men även ateister sätter gränser vid överträdelser av ”andliga” tabun, t ex vid nära anhörigas dödsfall eller stora olyckor eller naturkatastrofer. Generellt sett tycks en religiös övertygelse förstärka eller försvaga de delar av den moraliska intuitionen som respektive religion och deras uttolkare uppmuntrar eller förbjuder. Religiös övertygelse – oberoende av trosinnehåll – har emellertid en tendens att förstärka gruppkänslor, på gott och ont, och även lydnads och renhetsaspekter är framträdande i många religioner. Haidt har gjort en studie på 3000 amerikanare som visar ett större intresse hos konservativa för dessa moralsystem, medan människor med liberala värderingar skattar skade/omhändertagande och rättvisefrågor högre. Detta återspeglar också skillnader mellan traditionella och utvecklade samhällen.
